Imorgon, eller idag egentligen om vi ska vara petiga, åker vi mot Vetlanda och New Forest-SM. Det känns som att det mesta är färdigt och packat men det kan man aldrig veta helt säkert fören man står där och saknar en sadelgjord eller något annat man gärna ser till att ha med sig. Jag har iaf en ren och nyverkt ponny och det är minsann inte fyskam. Speciellt inte om man tänker på att Marino aldrig klarat av att jag har slangen nära honom men idag jäklar i det stod han som ett lamm mot slutet och njöt av vattnet och med tanke på att det bara var en tillfällighet att han blev verkt idag eftersom de egentligen skulle ha hovslagare på måndag. Men hans hovar såg förjävliga ut rent ut sagt och en annan tjej i stallet hade sin hovslagare just idag samtidigt som vi var där så vi passade på. Känns nästan som att allt har rullat på lite för bra idag, men det kan väl vara en härlig känsla så länge det bara håller sig så och inte gör en tvärvändning. Eller det gör egentligen inget, så länge det inte går ut över tävlingarna i helgen. För som det känns och verkar nu så kommer detta bli det sista jag & Marino gör tillsammans som ekipage men det kan man aldrig veta säkert, för jag tror jag har sagt det lite för många gånger för att ens lite på mig själv vad gäller det nu. Men det känns faktiskt som att jag har släppt taget lite om honom nu, jag är beredd att satsa allt på Ligamos Msvdebut. Tror jag.


Vilken metafor om mitt hästläge nu, jag är påvär förbi Marino för att lämna
honom bakom mig och lägga all tid på Ligamo dessutom lämna över Marino till Lina.
Haha, slår ni upp bildpoet i ett svenskt lexikon så hittar ni en blid på mig.
Även om ordet nu inte råkar finnas.

I lördags när vi kom hem från tävlingen blev vi attackerade i dörren, typ. Vi fick absolut inte gå någon annan stans än ut i tvättstugan och där fick vi bara precis tid att få av oss skitiga hästkläder, som ni kanske ser på min "klädsel", sen skulle vi ut och få på oss ögonbindlar, dessutom hade de gjort drinkar till oss (i form av hallonsaft i martini-/champange-/vinglas ;P). Skumt kan man ju tycka, det gjorde jag. Fast snart får jag kanske sluta förvånas av vad mina systrar kan hitta på, det är faktiskt bud på det. Men iaf, när vi hade fått på oss ögonbindlar ledde Lina, Hanna & Thea (vår kusin) in oss till köket och stälde oss på en fin rad och sen gav de tillbaka vår synförmåga. Där hade de dukat fram fint med ljus och bakat hade de också gjort, jordgubbspaj med egenplockade jordgubbar. Det är inte illa pinkat! Den smakade dessutom tillochmed bra.

  



  

  

>Träningen för Mimmi igår blev inställd, istället tog jag & ickeridande kamrat våra feta bakdelar på en barbackarunda i skogen med mina guldklimpar. Det gick, eh. Bra. Nästan iaf. På köpet fick jag ridsår, tack för det.

>Ovanstående innebär även att jag inte fick någon bild på kandaret, rumpnissemormor på det.

>Jag har börjat blogga, WHHAAT?! Tror att jag rök på någon sjukdom i Falsterbo.

>Idag var jag på tävling med Marino, han var duktig. Det var inte jagPUNKT

>Marino är inte kvalad till derbyt än, något skyldig känner jag mig faktiskt till det. Eller nej, vänta! Helt skyldig menade jag såklart.

>Jag har panik över gymnasiet, jag pallar seriöst inte trycket.

>New Forest SM känns som helvetet efter idag, men nu taggar vi om. Kämparglöd, jadå! Just i denna sekund insåg jag att jag visst är taggad, till tusen. Jag är galet sugen på revanch. Watch out!

>Snart får jag träffa Josefine, Helena, Andrea och de andra Vetlandatjejerna från Falsterbo, TAGGA LITE TILL!

>För typ en timme sen var jag ute och sprang igen, det är nästan större sensation än att jag bloggar.


  
           såhär superfina var vi            finfin Marino med lite halvtaskig ryttare
efter skogsturen                    från tävlingen idag

Ikväll kommer ingen mindre än Mimmi till Sandvången och jag ska använda mitt alldeles egna kandar för första gången. happyface.

Jag köpte kandaret i Falsterbo nu detta året och det är nog ingen toppenkvalité tror jag, och andra sidan betalade jag i princip ingenting alls. Så det är väl inte mer än rätt att det inte ska hålla särskillt länge. Men oavsett hur länge det håller så är det iaf fint, det är rundsytt och nosgrimman är fodrad med vitt. Ja, jag vet att alla hatar vit fodring i nosgrimman. Men hör och häpna; INTE JAG! Det enda negativa är att nosgrimman inte är speciellt bred, men jag tror att den kan passa Ligamo fint ändå eftersom han inte har så stort huvud.

Sen finns det en möjligt negativ sak till, det är att klok som jag är tittade jag inte på storleken utan tyckte bara att tränset såg tillräckligt stort ut. Det var cob...
Men det är ju redan konstaterat att hästen min har litet huvud så det löser sig i halvlek.

Självklart har jag inte fotat något av det jag köpte i Falsterbo, herregud det kan ju vara ansträngande. Inget för mig! Haha, skämt o sido. Bilder kommer ikväll efter träningen om ingen drastisk förändring sker.

Nu när jag ändå är igång med ett inlägg kan jag ju flika in med att mamma fick svar från eh... från det där stället i kommunen som tar hand om gymnasieantagninarna. Det hette säkert intagningsnämnden eller något annat fyndigt, men det är ganska oviktigt. Av mer vikt är att det skulle skicka en omvalsblankett till mig och om Flyinge har någon reservplats eller någon som har tackat nej så finns det hopp om att jag kan komma in där. Det sjuka med detta är att om jag kommer in där och bestämer mig för att gå där kommer jag flytta hemmifrån om drygt en månad, HJÄLP!? Jag är ju fortfarande liten, jag kan ju inte bo själv. Eller? ...

Sidospår #100; de spelade nyss falsterbolåten på MTV, alla ville veta det va?


Bild från tävlingen i Eslöv i våras. Ligamo var inte med på att vi skulle
låtsas att vi är söta och snälla, han tyckte att vi skulle visa våra rätta jag.

Jag varken orkar eller har tid att skriva ett inlägg nu, ribriken säger allt.

I lördags på tävlingen lyckades jag paja mina stövlar totalt, dock gör det absolut inget alls. För de stövlarna jag haft i det senaste kommer från 80-talet och då överdríver jag inte ens lite, min Mamma köpte dem när hon var i min ålder och nu är hon 38. Detta innebär att dessa stövlarna har gjort sitt, och lite till. Det som hände var att "flärpen" som man sätter pådragaren i för att överhuvudtaget få på stöveln släppte helt. Den var alltså helt av och där stod jag med en stövel på och en annan som inte gick att få på redan efter i min planering. Det var inte alls kul kan jag säga, jag var helt säker på att jag skulle behöva stryka mig. Men eftersom det var på hemmaplan kunde jag låna Helen's stövlar, ridskolechefen på stället. JÄTTETACK för det!

Men nu till det viktigaste; trasiga stövlar är lika med inget att ha på fötterna på tävling & träning (har sunkiga kängor när jag rider hemma), det betyder att jag inte kan tävla och det vill ju ingen. Varken jag eller mina föräldrar. Därför är det nu bestämt att jag ska få ett par nya stövlar. Detta är faktiskt mina första par stövlar som jag provar ut och köper bara till mig. När jag red på ridskola och de första åren med Marino hade jag alltid skor & chaps. Sen köpte jag ett par cavallo på GHS för ett par år sedan på vinst & förlust eftersom jag inte kunde prova dem. De hade jag ett tag och tillochmed på NFSM förra året, med de passade absolut inte. Efter att jag minskade litta i omkrets på vaderna fick jag på min mammas lackade gamla godingar. De är faktiskt jättefina bortsett från att de saknar dressyrbåge och är lite korta för mig. Älskar att de är lackade.

Bäst före-datumet är passerat nu iaf och imorgon kommer en man från Dressyrstallet hem till mig med ett antal stövlar som jag ska prova. Typ som sadelutprovning, skitfräckt ju?! Inte visste jag att det fanns stövelutprovning ;) Iaf så är det Cavallo Grand Prix Plus som jag har siktat in mig på, hurvida de passa återstår att se.

 

Jag orkar verkligen inte skriva något fint inlägg just nu och trots att detta ska vara en hästblogg egentligen så får ni faktiskt roa er lite av tvåbeningar och massa bilder från min klassresa i Polen. (Jag köpte en kanonfin brosch när jag var där som jag ska ha som plastrongnål som ni ska få se sen). Medans ni gör det ska jag pallra mig till Coop och köpa VITAMIN WELL eftersom det är tävling imorgon (ytterst viktigt) och sen vidare till stallet. 



   
fågeldansen var vårt indirekta motto, livet på en pinne.


7 timmar på en färja gör en lätt rastlös, något får man ju fördriva tiden med

  
älskade vänner

vi försökte efterlika titanic lite, lyckat?  ...xP

vattenballonger + trång kupé med fem elever & en sovande lärare = ?


tummen upp för Krakow


fruktansvärt omtyckta klasskamrater utanför Birkenau


  
ytterligare en superfin hoppbild, brevid våra superroliga guider Joakim & Pavel

  Bild från en av klassens förstan road trips tillsammans, i sjuan.

Mina fina pluttilutt som lyckats utvecklas inom hoppningen genom att inte hoppas,
klå det?! ;)

Satt precis och pillade lite med ett inlägg om gårdagen, men jag måste tyvärr rusa mot spegeln nu för jag ska in till Ystad och fixa ett nytt pass + foto. Hörs sen!