I lördags på tävlingen lyckades jag paja mina stövlar totalt, dock gör det absolut inget alls. För de stövlarna jag haft i det senaste kommer från 80-talet och då överdríver jag inte ens lite, min Mamma köpte dem när hon var i min ålder och nu är hon 38. Detta innebär att dessa stövlarna har gjort sitt, och lite till. Det som hände var att "flärpen" som man sätter pådragaren i för att överhuvudtaget få på stöveln släppte helt. Den var alltså helt av och där stod jag med en stövel på och en annan som inte gick att få på redan efter i min planering. Det var inte alls kul kan jag säga, jag var helt säker på att jag skulle behöva stryka mig. Men eftersom det var på hemmaplan kunde jag låna Helen's stövlar, ridskolechefen på stället. JÄTTETACK för det!

Men nu till det viktigaste; trasiga stövlar är lika med inget att ha på fötterna på tävling & träning (har sunkiga kängor när jag rider hemma), det betyder att jag inte kan tävla och det vill ju ingen. Varken jag eller mina föräldrar. Därför är det nu bestämt att jag ska få ett par nya stövlar. Detta är faktiskt mina första par stövlar som jag provar ut och köper bara till mig. När jag red på ridskola och de första åren med Marino hade jag alltid skor & chaps. Sen köpte jag ett par cavallo på GHS för ett par år sedan på vinst & förlust eftersom jag inte kunde prova dem. De hade jag ett tag och tillochmed på NFSM förra året, med de passade absolut inte. Efter att jag minskade litta i omkrets på vaderna fick jag på min mammas lackade gamla godingar. De är faktiskt jättefina bortsett från att de saknar dressyrbåge och är lite korta för mig. Älskar att de är lackade.

Bäst före-datumet är passerat nu iaf och imorgon kommer en man från Dressyrstallet hem till mig med ett antal stövlar som jag ska prova. Typ som sadelutprovning, skitfräckt ju?! Inte visste jag att det fanns stövelutprovning ;) Iaf så är det Cavallo Grand Prix Plus som jag har siktat in mig på, hurvida de passa återstår att se.