Träningen igår gick bra, inte jättebra.heheh Inte dåligt. Bra, helt enkelt. Ligamo var fruktansvärt trött efter en utmattande vecka med tävling och flytt hit och dit, så han gjorde verkligen sitt yttersta och det märktes. Hackandet i bettet fanns nästan inte alls där och han tappade inte takten på samma sätt som han kunnat göra tidigare så jag kan inte vara annat än nöjd. Jag fick många användbara tips av Susanne och jag tror att efter denna tiden kan hela alltet bli riktigt riktigt bra. Hon sa inte så mycket exakt vad hon tyckte men hon verkade inte helt misshöhöhönöjd och jag själv är väl lite halvnöjd med min insats. Jag var jättenmohahahervös och det speglades, såklart, i min ridning. Först och främst märktes det genom att jag "fick tillbaka" de problem jag har haft innan. Bl.a. att jag lägger handen och blir stum i den, sen blir jag väldigt mesig i ridningen. Ingen power alls överhuvudtaget, men det släppte faktist lite sen mot slutet så jag antar att det berodde på nervositet.

Det bästa tipset jag fick angick ryggning. Mina och Ligamos ryggningar blir ofta spända och segdragna, han vill inte släppa efter i nacken och hela ryggningen blir ganska motvillig. Susanne tyckte att jag skulle rida med mer energi bakåt, typ. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara men hon sa att man är alltid så noggran med att det ska vara rätt energi och bjudning i ridningen frammåt och sen när det kommer till ryggning blir det ofta lojt. Man måste tänka att hästen verkligen ska trampa på flitigt bakåt och för att göra det krävs mer bestämda hjälper, då främst skänklar. Och när skänklarna inverkar mer bestämt och tydligare kommer troligtvis spännigarna i nacken släppa, eller åtmindstonde minska. Hon tyckte att jag överlag skulle rida med mer bestämda hjälper, inte hårdare men tydligare. Så att jag inte skapar förvirring och otydlighet hos Ligamo. Användbart är bara förnamnet, verkligen något att ha i baktanke under all ridning.


Susanne & Flyingehingsten Belamour