Denna dagen har varit i ett hyfsat högt tempo, åkte till stallet först klockan åtta ikväll. Då var jag inte jättemotiverad att rida båda hästarna och sen komma hem mitt i natten för att göra massa läxor, som iofs inte blir gjorda endå eftersom jag har glömt pappert. Ligamo fick stå idag av enda anledningen att jag inte orkade rida och Marino tog jag ut i ridhuset och lät honom gå i longeringslinan (eftersom han ska tävla i helgen) ett tag fast utan inspänningar och han verkade trivas ganska bra med att bara få röra på sig, i vissa tillfällen iaf. Ibland får han för sig att bara stanna och vända huvudet mot mig och sen inte göra mkt mer. Min första reaktion av det var; "han har ju inte varit med om detta så fasligt många gånger, låt honom hålla på" Men sen gick det hela lite överstyr och han utnyttjade verkligen att jag "var på hans sida" och gjorde det hela tiden. Minst två gåner/varv. Så då blev jag lite mer bestämd och accepterade inte mer trams då fick jag för mig att det var ngt med hans bakdel för han kastade huvudet bakåt mot rumpan när han stannde. Det är här råttdelen kommer in, för Marino har ju förskräckliga eksem och de har blommat som bara den just nu, och framförallt i svansen. Om det är ngn som vet hur fin och tjock svans Marino har haft så fattar ni nog att det är lite deprimerande att se hur allt bara trillar av och att den nu är mindre än hälften så tjock. Dessutom har han tom tappat lite av huden på nästan halva svansroten och den ser numera ut som en rosa råttsvans. B-vitamin är ett måste här.


Haha, jag är verkligen pinsamt dålig på sånthär.