Ni vet ju redan så långt som att det inte gick bra alls, det gjorde det verkligen inte heller. Men denna gången är jag varken ledsen eller besviken för jag hade absolut inga förväntningar på dagen och dessutom gick han inte speciellt bra på framridningen heller. Det enda jag stör mig på är när jag kollar på filmen, så fruktansvärt dålig ridning jag ligger inne med när jag tävlar. Absolut ingen stabilitet överhuvudtaget, grymt besviken på mig själv är jag eftersom jag vet att jag kan göra det väldigt mkt bättre. Jag kommer länka ett annat klipp som är från när jag rider honom hemma, ni får gärna kommentera och säga om ni håller med mig eller inte. Men enligt mig så är min ridning mkt mer stadig hemma, inte så flackig som på tävlingen. "Hemmafilmen" är ungefär två månader gammal, inte var det heller ngt superpass och enligt mig själv har jag utvecklats endel sen dess, ändå kan jag inte visa upp det på tävling utan ist så visar jag upp ngt som inte liknar ngn ridning alls och bara flyger runder i sadeln och har allmänt noll koll på det mesta. Jag hatar att känna att jag inte gjort så bra jag kan, det är bland det västa som finns och nu känns det så, inte är det väl meningen att jag ska rida på detta viset så fort ngn tittar?

Detta ska jag verkligen arbeta med, Talang Skåne hade varit perfekt för det för vad jag förstår så är det mkt mental träning som ingår i det. Jag är ju iofs anmäld till att mönstra och kommer förmodligen åka dit men jag är 100% säker på att jag inte kommer komma med. Men inte betyder det att jag inte kommer ge allt och försöka visa vad vi har att komma med, tvärtom så blir jag mer taggad till att visa att mitt fullblod med hyfsat okänd stam faktiskt kan ngt. Och trots att jag inte har födds in i rätt familj med rätt efternamn så kan jag faktiskt rida. Men hur ska jag kunna göra det på mönstringen till Talang Skåne om jag inte ens klarar det när jag ska rida en fjuttig LB. Det är en sak för sig.


 

Det som kändes dåligt med ritten var i stort sett allt, han gick väldigt mkt med bromsen i. Ingen riktig frammåtbjudning och som jag har formulerat det så himla många gånger förr, det är inte lätt att rida till bettet när man inte har ngt att rida från. För er som inte förstod så betyder det att eftersom han inte har ngn frammåtbjudning och dålig bakbensaktivitet så är det ett nästintill omöjlig uppdrag för mig som ryttare att rida en häst som Ligamo fram till bettet så han får ett stöd om man inte har full koll och kontroll på varenda muskel i kroppen och det vill jag lova, det hade jag inte. Jag beskyller absolut inget på Ligamo, han är helt enkelt svårriden och jag behärskar inte det när vi är på tävling. Denna gången lägger jag allt helt och hållet på mig, den ridningen jag hade i lördags hade säkert fuknat jättebra på en självgående häst. Men nu råkar det vara så att jag inte har en sån och jag borde veta och gör ngt åt det. Det ärdock lättare sagt än gjort.

Eftersom det var final var det tre dommare som dömde och jag fick en genomsnittsprocent på 61,495 om jag inte minns fel. Det var typ 60,60,63. den sista dommaren som jag fick bäst av kom fram till mig sen och sa "jag hade inte sagt detta om jag inte hade sett att du kan bli riktigt bra, du måste titta vart du rider" det var faktiskt roligt att höra. Annars föll jag ju såklart på att han inte hade stöd och även lite på att han inte var riktigt frammåt.

HÄR är klippet från hemmapasset