Ligamo
Fullblod/Trackehner *1997
e: Gamblers cup xx u: Linthia
ue: Antares
OM: Ligamo har jag ägt i lite mer än ett år, vi var och provred honom i Danmark tillsammans med Marita Körvall (tränare) i ett försäljniongsstall. Han kom till oss 7:e april 2008 sedan dess har jag tränat och tävlat i stort sett bara dressyr. Hans stora problem är att han inte vill ta bettet, han bara hackar i det och vägrar ta stöd men det går åt rätt håll med vår träning och det funkar mktmkt bättre nu. Eftersom han är fullblod så har han fruktansvärt dålig kvalitet på galoppen så det jobbar vi också på men både jag och han har utvecklats väldigt mkt under vårt år tillsammans. Jag är glad att det blev den hästen som blev min, för trots att jag inte kommer få ngt stort genombrott med honom så är det trorts allt den hästen jag har lärt mig rida på riktigt på. Ligamo är dessutom kolugn i alla situationer nästan ( han är ju fktiskt fullblod ) och den snällaste hästen jag nånsin träffat. Jag kan göra precis vad jag vill med honom och han skulle inte protestera en sekund, det enda är att han är en liten mes som blir rädd för det mesta som rör sig hastigt eller ser allmänt skrämmande ut men han är ju inte precis svårövertalad så rädslorna kan jag stå ut med. Han är en jätterolig häst att rida på eftersom han kan endel, tex. byten, grovt samlad trav och andra roliga "tricks" som ger vardagsridningen en liten guldstjärna i kanten. Han är faktiskt duktig på att hoppa också men ibland blir han aldeles för exalterad ch springer som en stucken gris mot hinderna och jag har verkligen ingenting att säga till om men när han får komma på det viset har han en fantasisk hoppteknik så han kan säkert blir duktig, om ryttarren vill. Och det vill inte jag så jag hopptränar då och då för hans skull men dessa är bra för dressyren med så jag är jättenöjd med de träningarna sen är vi på lite klubb- och lokala tävlingar och hoppar 90 - 100, och det räcker mer än väl.
MÅL: Starta Msv inom en inte allt för snart framtid. Han kan alla samlingar och rörelser i Msv så det är bara den stadiga formen kvar.
såhär glad blir han varje gång han får komma ut i hagen.
ganska suddig bild från paddocken i sanddvången där vi har hästarna inhyda.