Ojsan i bojsan, kolla vad jag hittade när jag kom till Flyinge igår. Ni kan aldrig ana vad det var i men det är så döendes fint att man bara vill gosa och vara lycklig resten av sitt liv. Dock kan jag inte visa upp det här, för det råkar vara så att denna vackra varelse inte är till mig och det finns en risk att personen som ska få bli lyckligast på jorden kanske läser och då är det inte lika kul vid själva överlämnandet. Men jag lovar att visa bilder direkt när den inte är hemlighetsstämplad längre!

 
We all  webbcambilder

Idag lär det inte blir så fruktansvärt många inlägg antar jag, det brukar inte bli så när jag kommer hem. Förmodligen beror det på att jag har för mycket att göra och måste prioritera, det brukar vara så. Inte ens detta inlägget kommer bli särkilt märkvärdigt, mest Hej, Hejdå. Men när jag har kommit hem kan jag lugnt lova att minst ett mobilinlägg ska upp eftersom iPhonen har kommit. IIIIIIIIIIIIII -glädjetjut.

Pratde myss med Pappa om morgondagen, vi har introdag med skolan och ska gå en jävla bit sen slutar vi dagen i Torna Hällestad. Inse att man måste göra ett bussbyte bara för att komma till Lund från den lilla hålan, precis som Flyinge men det behöver vi inte anmärka. Problemet är ju att jag ska hem imorgon och måste ha med mig massa grejor , bland annat en fet resväska eftersom vi åker till Turkland på onsdag. Jag är inte jättesugen på att ta den på bussen pluss en massa annat skit. Så Farmor & Farfar kommer och hämtar mig här i Flyinge.

När pappa ringde och sa det kom jag att tänka på att de gör verkligen det mesta för mig, mitt schema hade inte gått ihop om inte de hade funnits. Jag anser att varenda människa förtjänar en stycke Julias Farmor & Farfar här i livet, det borde vara lag på det. Eller åtmindstonde någon som är nästan lika bra. Jag slår vad om att de skulle göra nästan vad som helst för mig bara för att det betyder mycket för dem och för att de vill. Jag älskar min Farmor & Farfar ♥


Marino & Farfar

Mitt shoppingbegär trädde in idag efter middagen så jag begav mig mot Ryttare & Häst och skaffade mig ett set, fram & bak, Eskadron flexisoft. Inte för att jag är den mest flitiga användaren av senskydd, men det kommer faktiskt gånger då det är bra att ha ett par och de här är så underbart vackra att de gott kan ligga och bara vara fina oavsett. När jag ändå var igång beställde jag en Hippologgymnasietjacka trots att jag hade bestämt mig för att inte skulle ha någon, det är något seriöst fel på mig. Min plånbok håller med mig. Fast det finns faktiskt några små bra grejor med just denna sjuka impulsen, ETT: Jag fick nya benskydd, daah?! TVÅ: Jag har fortfarande inte rört mina födelsedagspengar eftersom detta var som jag hade kvar sen sommarjobbet TRE: Jag kan stryka en sak från måste-ha-listan.

  

   

Ligamo & min framtida hästsköter, alla tiders!

Nu är jag påklädd och uppstoppad som en michelingubbe, fit for fight för morgontur med andra ord. Det är sista morgonen jag har det nu fram till någon gång i början av nästa år, känns helt okej faktiskt. Förutom att jag kommer frysa röven av mig just när den tiden kommer men nu ska vi leva i nuet och jag ska gå på toaletten sen är det mockning för hel slanten som gäller!

Mitt rum är kliniskt, eller undanplockat iallafall, Färs & Frosta ryttartalang-ansökan är färdig och jag är i ett mindre mentalt kontrolerbart tillfälle. Detta mindre kontrolerbara tillfälle är på väg att innebära att jag lovar att när min iPhone är kommen ska jag ha bilder i de flesta inlägg, för just nu är det lite dött på den fronten. Men snart så jävlar i min låda (kapat rakt från Matilda) ska det bli levande, eller iallafall mindre dött.

Nu ska denna stund även innebära att jag tänker säga att ni snart ska bli uppdaterade om min insköpslists som är allt annat än rolig, åtmindstonde ur min plånboks perspektiv...

Jag är exempelvis fruktansvärt stolt över att jag vågade gå igenom hela "korridoren" från stora ridhuset helt själv och sen hela vägen till internatet genom alla äckliga träd fulla med kråkor utan att kissa på mig en enda gång, det kallar jag att uppskatta sina prestationer!

 
Vad gäller denna bilden är jag väldigt stolt över att jag lyckades hoppa så högt efter all skit vi tryckt i oss sekunderna innan, sen är ju inte smajlet attl eka med heller, nu när vi ändå snackar om det.

Färs & Frosta ryttartalang, helt klart mitt nästa kortsiktiga mål. Nu ska vi tagga och träna gumpen av både mig & Ligamo och sen får vi se hur det går. Läs mer HÄR. Dessutom har vårt lag gått vidare i lag-DM och det är inte att förglömma, det måste finslipas även till det. Sen kan det ju vara värt att nämna att på ridlektionen idag kändes det som att jag kunde klara av att tänka mer på det jag bestämde mig för och jag längde stigläderna ett hål fast det egentligen kändes bra. Och tro det eller ej men det gick apbra, jag är nöjd med dagens lektion och jag är SÅ på väg åt rätt håll just nu. Damn, mitt liv leker. Nästan iaf...

Nu har jag suttit och ägnat mig åt lite självkritik med hjälp av tre filmer från de senaste filmade tillfällena, två tävlingar och ett vanligt ridpass hemma på banan. Det är jättenyttigt att kolla på filmer för att få reda på hur läget verkligen ligger för oftast känns det inte alltid som det ser ut, ibland är det bättre, ibland inte...
Jag personligen tror många gånger att jag är bättre än vad jag i själva verket är och därför tar det hårt på mig att se på vissa filmer och jag blir uppriktigt sagt så sjukt besviken på min egen prestation efter vissa tävlingar där det ändå gått hyfsat. Men nu tänker jag aldrig i hela mitt liv säga att jag måste inse att jag inte är så bra och göra nya värderingar av min egen förmåga för jag tänker fortsätta ha samma tankar om mig själv och tillslut bli så bra. Jag ska bara använda besvikelsen som sporrning, så det så. Jag ska efter att ha skärpt till mig själv i ALL ridning, inte bara på träningar där folk ser, bli så pass bra att jag ska kunna lägga upp en film utan att behöva kolla igenom den femhundrafyrtioelva gånger för att se om jag ska skämmas eller inte. Det får ta tid, hemskt gärna. Men just nu är jag så fruktansvärt träningsmotiverad och jag tänker utvecklas så det knakar i inanmätet av mitt huvud och i varenda muskel att det inte räcker som hinder, jag tror jag kommer uppnå det snart. Magkänslan you know.






 

Nej, det är inget fel på skärpan på din dator, det är bara kameran som behöver lite tid på sig.

Dessa tre klippen har en större sak mer eller mindre gemensamt, stabilitet. Jag har noll stabilitet i mina hjälper och är mest flackig och ostadig hela tiden, självklart är det inte lätt för hästen att ligga stabilt på något bett eller trampa under sig något märkvärdigt när inte ens ryttaren kan hålla överkroppen rak eller stabilisera upp sitsen ett dugg. Det är verkligen vad jag anser är prio1 för mig som ryttare just nu. Sträcka på ryggen/fram med magen och stabilisera upp alla hjälperna. Sen ska jag, som sagt, testa att länga stigläderna ett hål för att se om tendensen till stolsits kan försvinna. Och den sista av sakerna på min lista är räta på nacken som tenderar att vika sig åt alla möjliga håll i alla möjliga situationer.

Något som var mycket bättre nu senast på tävlingen, alltså tredje klippet, är att jag inte blir så stum i handen. Det hjälpte Mimmi mig med genom att säga att jag ska tänka på att "underhålla bettet". Hela tiden fingra lite i tyglarna så att det inte blir stramt och hårt. Det var, om jag inte minns helt galet, Jan-Ove som sagt det till henne en gång i tiden men vad spelar det för roll. Hon är klok som en bok iaf ;)

Lite saker har det minsann hänt nu i det senaste och eftersom jag är kass på att få ihop något väsentligt av det jag försöker skriva får det bli små uppdateringar om allt och inget i samma lilla fjuntiga inlägg.

>Msv-debuten är gjord; jag och Ligamo var i Sösdala den 4e september och startade vår första MsvC:2. Han hade gått en LA:6a tidigare på dagen och dessutom inte blivit riden ordentligt på hela veckan så med tanke på det så är jag jättenöjd. Om man inte tänker på det är jag nöjd iaf, han kämpade på som tusan och vi fick 58,89%, jag tycker det är bra som en debut.

>Ligamo har en box i Flyinge som väntar på honom; det är ett jättefint stall med mycket bra ordning och reda, stora hagar och kanonbra service. All mat och strö ingår och kommer få maten blandad och alla in- & utsläpp gjorda, dessutom har jag fri tillgång till skrittmaskinen. Allt detta och väldigt trevliga människor, änsålänge, till ett absolut överkomligt pris. Nu såhär i förhand känns det som att det inte kunde bli bättre.

>Olof Axelsson kommer, om allt blir som planerat, vara min tränare framöver; jag har tränat för honom en gång tidigare och det kändes jättebra. Det som inte känns lika bra är att jag kommer ha väldigt svårt för att få till träningar med Mimmi, det lär väl bli på längre lov osv när jag är hemma. Men man får väl se det från den positiva sidan, jag har lärt mig jättemycket och ändå lite till av Mimmi och det är ju inte halva jorden jag har flyttat dessutom kommer jag gå från en bra tränare till en annan bra tränare som har ganska lika sätt att se på saker och ting, om jag minns rätt.

>Lina, min syster, har skaffat sig en ny ponny som hon har på foder; Lilleman. Jag har ingen egen uppfattning av honom ännu för jag har inte sett honom ridas men enligt min kära Mor rör han sig trevligt men är ganska ouppfostrad, där ganska är tilllagt bara för att det ska låta bra.

>Jag ligger inne med en fruktansvärt fet jävla stolsits; det måste skärpas på fullaste allvar. På varenda bild ser det ut som att jag har alldeles för korta stigläder och det är verkligen inte alls så det känns. Ska prova att länga ett hål och se hur det känns. Dessutom får hela min hållning min sadel att se för liten ut, det är den faktiskt inte!

>Flyingehästarna är apbra; jag har tänkt om. Jag var aldrig besviken på kvalitén, jag hade bara för höga förväntningar på hela grejen. Jag är jätteglad över att vissa hästar inte uppskattar att gå i form lika mycket som att leka fågelskådare för då är där något att bita i. En liten utmaning helt enkelt och det är galet självförtroendeförhöjande när det fungerar!

>Jag fick en iPhone i födelsedagspresent; antar att det inte finns så mycket att säga om det, tänkte mest nänma det eftersom jag är så fucking glad över det. Sen kanske jag ska berätta att det INTE är en 4 eftersom jag anser att de ser ut som något som jag inte kan komma på just nu men som inte är fint iallafall, det är nämligen den enda frågan jag har fått varje gång det har nämnts.



Ligamo innan Msv-debuten


Olof & tävlingshästen Maserati


Lilleman i hagen i Sandvången


Told ya?! Det är bara pinsamt, alla ska vara medvetna om
att det tar emot att lägga upp denna bilden.

Jag orkar verkligen inte blogga om något vettigt för tillfället, jag har inte heller något vettigt att komma med vilket gör det ännu svårare. Så nu tänker jag rota i arkivet efter massa totalfailade bilder som ni kan skratta åt medans jag laddar upp.


baktung?


tanken bakom placeringen av handen, tack?!


ehh... alltså, va?!


jäkla schvung i steget där, synd att inte hästen verkar ha uppfattat det riktigt


härlig uppförbacke med fint undertramp Ligamo, verkligen kanon!



antingen så vill man... eller så gör man helt enkelt inte det.

Nej nu är det så att jag har fortfarande ingen lust alls att skriva om vad som händer i mitt liv men jag har haft en finfin födelsedag, ridit två hästar och levt 100%igt Flyingeliv. Så långt pallar min inspiration och motivation så nu ska jag överge blogg.se och rikta mig mot tv:n och sex and the city (som nu visade sig vara 2 and a half men), men för att inte bli totaldissad av er få läsare jag har lägger jag upp de bilder jag har funnit på facebook från nollningen igår (ja, vi sprang i gödselstacken på riktigt) sen återkommer jag när min inspiration vuxit. Men tyvärr känner jag att det kan ta ett par dagar, för min tid lär inte räcka riktigt heller.

Söndagkväll och jag har landat på internatet igen, känns skönt efter en helg som denna. Eller efter vilken helg som helst tror jag men jag utgår från nuläget och bestämer att det är jävligt härligt att vara tillbaka. Jag har legat lite efter med allt som har med datorn att göra och uppriktigt sagt känns det också jävligt skönt. Ibland behöver man koppla bort saker och ting för ett litet tag men nu är jag fit for fight igen. Men oavsett hur skönt eller inte det har varit ligger jag ju lite back i att berätta vad som händer så det hade jag tänkt dela med mig av nu.

Eller... jag hade t'nkt dela med mig av det nu men min dator 'r inte precis samarbetsvillig och vill inte skriva n[gra t'cken eller n[gra bokst'ver inneh[llande prickar, eller r'ttare sagt jag vet inte vilken knapp jag har tryckt p[ f;r att f[ skiten p[ detta viset d'rmed vet jag inte heller hur jag ska g;ra mig av med det. D'r;fr skriver jag om missade delar av mitt liv imorgon n'r datorn 'r omstartad och f;rhoppningsvis [terst'lld. Nu t'nker jag ist'llet kolla p[ Hipp Hipp och sen sova 'nda fram tills 05.41 n'r mitt alarm ringer. God natt! ♥


   
 Tjuvstartar med lite bilder p[ delar av det inl'gget var planerat att handla om

Jag börjar nästan tro att denna bilden talar sanning, jag är nog lite
                               av ett psykfall trots allt.