Imorgon, eller idag egentligen om vi ska vara petiga, åker vi mot Vetlanda och New Forest-SM. Det känns som att det mesta är färdigt och packat men det kan man aldrig veta helt säkert fören man står där och saknar en sadelgjord eller något annat man gärna ser till att ha med sig. Jag har iaf en ren och nyverkt ponny och det är minsann inte fyskam. Speciellt inte om man tänker på att Marino aldrig klarat av att jag har slangen nära honom men idag jäklar i det stod han som ett lamm mot slutet och njöt av vattnet och med tanke på att det bara var en tillfällighet att han blev verkt idag eftersom de egentligen skulle ha hovslagare på måndag. Men hans hovar såg förjävliga ut rent ut sagt och en annan tjej i stallet hade sin hovslagare just idag samtidigt som vi var där så vi passade på. Känns nästan som att allt har rullat på lite för bra idag, men det kan väl vara en härlig känsla så länge det bara håller sig så och inte gör en tvärvändning. Eller det gör egentligen inget, så länge det inte går ut över tävlingarna i helgen. För som det känns och verkar nu så kommer detta bli det sista jag & Marino gör tillsammans som ekipage men det kan man aldrig veta säkert, för jag tror jag har sagt det lite för många gånger för att ens lite på mig själv vad gäller det nu. Men det känns faktiskt som att jag har släppt taget lite om honom nu, jag är beredd att satsa allt på Ligamos Msvdebut. Tror jag.


Vilken metafor om mitt hästläge nu, jag är påvär förbi Marino för att lämna
honom bakom mig och lägga all tid på Ligamo dessutom lämna över Marino till Lina.
Haha, slår ni upp bildpoet i ett svenskt lexikon så hittar ni en blid på mig.
Även om ordet nu inte råkar finnas.

Jag fick bara en liten tanke häromdagen när jag läste på mina sporremmar. Det är helt vanliga jävla sporremmar i syntet, inget speciellt alls. Möjligtvis är de lite stabilare än andra syntetremmar jag har haft men dock. Nu är det så att just dessa även ska envisas med att tro att de är lite bättre & lite finare än alla andra genom att vara coola nog att komma från Sprenger. Fancy, tänkte jag. Men fatta vad onödigt! Jag hade kunnat köpa att man införskaffar sig ett par sporremmar från Sprenger och betalar massa pengar för det om de hade varit i läder för att försäkra sig om att de håller, men i syntet? Känns inte det lite otroligt skittramsigt? Dessutom ser man inte ens att de är Sprenger för det står bara HS minilitet på spännena och det är inte ens säkert att alla fattar det. MEGADISS till överdrivna människor med överflödsbehov, det är sånna som dem som sköt Bambis mamma. Utan tvekan.
Känns nästan lite betydelsefullt att säga att jag har fått remmarna och inte köpt dem, jag har alltså inte startat ett nytt dubbelmoralkoncept a la Kissie om det var i de banorna ni började tänka.

Jag sa ju att uppdateringen skulle suga, jag ljuger aldrig. Men gud i himmelen vad jag har haft att göra, jobba, träna, jobba, packa ovsosv. Jag går inte in på min campingtrip och allt det där, låt oss hålla oss på hästspåret nu. Men jag kan iaf säga att det är inte lätt för något att hålla måttet när det är Falsterbo som har satt standarden. Hästspåret innebär träningen i onsdags och den pratar jag gärna om, det gick kanonbra!

Det va väldigt mycket galopp och tillslut blev det faktiskt ganska bra med tanke på den galoppen Ligamo ligger inne med, den har en tendens att bli lite fyrtaktig när den har lust. Och det, mina vänner, är ganska ofta. I stort sett alltid när jag rider står jag alltid upp i fältsits i början av galoppen och har honom väldigt låg i nacken, och jag tror att det hjälper lite för att släppa spänningar och annat oönskat som gör hans dåliga galopp ännu sämre. Det gjorde vi även nu på träningen och sen den klassiska volten att göra mindre och större för att han ska sätta sig på baken i den lilla volten. Vi gjorde även början till små piruetter i form av 90gradiga bakdelsvändningar och skolpiruetter, han lyssnade på att sätt som han inte gjort särskillt många gånger. Det var riktigt härligt att sitta på honom många ögonblick just i de övningarna, jag kunde känna att han jobbade under sig på ett betydligt bättre sätt än vanligtvis och han var otroligt uppmärksam. Att vi började träningen med detta gjorde också att han var mycket mer med på min ytterskänkel resten av timmen och det är till väldigt stor hjälp med tanke på att hans största problem brukade, och kan fortfarande ibalnd, vara att han inte jobbar på tillräckligt bakifrån och tappar stödet och balansen i ytter.

I traven var han nästan lite stressad från början, men jag tror att det är mycket mitt fel. Jag blir överilad, som Mimmi säger, och är så rädd att jag ska få avdrag för undertempo. Kan man kalla det arbetsskadad från ponnytiden? Men efter ett tag så släppte tillochmed detta, jag kunde känna att han tog mina halvhalter bara när jag spände till magmusklerna. Problemet är bara att när han blir så uppmärksam bakåt så är det svårt att få honom att kicka till frammåt, men det kommer. Han gjorde någon fin sluta åt höger där också när jag fick grepp om takten, riktigt kul!

På slutet började vi lite smått med byten i varfjärde, det var en utmaning kan jag säga. Det gick bra en gång när jag kom i förvänd galopp på diagonalen, då gjorde han fina byten och i rätt takt. Men sen gick det utför, haha! Eller det gjorde det inte, men han blev så galet övertaggad att han bara satte sig i bettet sen gjorde han lite vad han själv kände för och svängde lite vart han ville. Han gjorde inga taktmässiga seriebyter om man säger så, men fina byten gjorde han iaf xP

Nästa gång ska vi börja trampa honom lite, det ska bli riktigt kul. Fram tills dess är det bakdelsvändningarna i galopp, leka rundor lite med bytena och att hamna på rätt sittben direkt som jag ska pilla med hemma.

I lördags när vi kom hem från tävlingen blev vi attackerade i dörren, typ. Vi fick absolut inte gå någon annan stans än ut i tvättstugan och där fick vi bara precis tid att få av oss skitiga hästkläder, som ni kanske ser på min "klädsel", sen skulle vi ut och få på oss ögonbindlar, dessutom hade de gjort drinkar till oss (i form av hallonsaft i martini-/champange-/vinglas ;P). Skumt kan man ju tycka, det gjorde jag. Fast snart får jag kanske sluta förvånas av vad mina systrar kan hitta på, det är faktiskt bud på det. Men iaf, när vi hade fått på oss ögonbindlar ledde Lina, Hanna & Thea (vår kusin) in oss till köket och stälde oss på en fin rad och sen gav de tillbaka vår synförmåga. Där hade de dukat fram fint med ljus och bakat hade de också gjort, jordgubbspaj med egenplockade jordgubbar. Det är inte illa pinkat! Den smakade dessutom tillochmed bra.

  



  

  

>Träningen för Mimmi igår blev inställd, istället tog jag & ickeridande kamrat våra feta bakdelar på en barbackarunda i skogen med mina guldklimpar. Det gick, eh. Bra. Nästan iaf. På köpet fick jag ridsår, tack för det.

>Ovanstående innebär även att jag inte fick någon bild på kandaret, rumpnissemormor på det.

>Jag har börjat blogga, WHHAAT?! Tror att jag rök på någon sjukdom i Falsterbo.

>Idag var jag på tävling med Marino, han var duktig. Det var inte jagPUNKT

>Marino är inte kvalad till derbyt än, något skyldig känner jag mig faktiskt till det. Eller nej, vänta! Helt skyldig menade jag såklart.

>Jag har panik över gymnasiet, jag pallar seriöst inte trycket.

>New Forest SM känns som helvetet efter idag, men nu taggar vi om. Kämparglöd, jadå! Just i denna sekund insåg jag att jag visst är taggad, till tusen. Jag är galet sugen på revanch. Watch out!

>Snart får jag träffa Josefine, Helena, Andrea och de andra Vetlandatjejerna från Falsterbo, TAGGA LITE TILL!

>För typ en timme sen var jag ute och sprang igen, det är nästan större sensation än att jag bloggar.


  
           såhär superfina var vi            finfin Marino med lite halvtaskig ryttare
efter skogsturen                    från tävlingen idag

Ikväll kommer ingen mindre än Mimmi till Sandvången och jag ska använda mitt alldeles egna kandar för första gången. happyface.

Jag köpte kandaret i Falsterbo nu detta året och det är nog ingen toppenkvalité tror jag, och andra sidan betalade jag i princip ingenting alls. Så det är väl inte mer än rätt att det inte ska hålla särskillt länge. Men oavsett hur länge det håller så är det iaf fint, det är rundsytt och nosgrimman är fodrad med vitt. Ja, jag vet att alla hatar vit fodring i nosgrimman. Men hör och häpna; INTE JAG! Det enda negativa är att nosgrimman inte är speciellt bred, men jag tror att den kan passa Ligamo fint ändå eftersom han inte har så stort huvud.

Sen finns det en möjligt negativ sak till, det är att klok som jag är tittade jag inte på storleken utan tyckte bara att tränset såg tillräckligt stort ut. Det var cob...
Men det är ju redan konstaterat att hästen min har litet huvud så det löser sig i halvlek.

Självklart har jag inte fotat något av det jag köpte i Falsterbo, herregud det kan ju vara ansträngande. Inget för mig! Haha, skämt o sido. Bilder kommer ikväll efter träningen om ingen drastisk förändring sker.

Nu när jag ändå är igång med ett inlägg kan jag ju flika in med att mamma fick svar från eh... från det där stället i kommunen som tar hand om gymnasieantagninarna. Det hette säkert intagningsnämnden eller något annat fyndigt, men det är ganska oviktigt. Av mer vikt är att det skulle skicka en omvalsblankett till mig och om Flyinge har någon reservplats eller någon som har tackat nej så finns det hopp om att jag kan komma in där. Det sjuka med detta är att om jag kommer in där och bestämer mig för att gå där kommer jag flytta hemmifrån om drygt en månad, HJÄLP!? Jag är ju fortfarande liten, jag kan ju inte bo själv. Eller? ...

Sidospår #100; de spelade nyss falsterbolåten på MTV, alla ville veta det va?


Bild från tävlingen i Eslöv i våras. Ligamo var inte med på att vi skulle
låtsas att vi är söta och snälla, han tyckte att vi skulle visa våra rätta jag.

Snart börjar jag gymnasiet, alla val är gjorda och intagningarna är klara. Bra/dåligt? Ingen aning. Jag var helt säker på att Entreprenör var SÅ rätt för mig. Men nu känns det väldigt osäkert. Jag har börjat tänka jättemycket på om Flyinge inte hade varit ett bättre val för mig? Det känns som att jag skulle passa in där jättebra och att det skulle ge mig mycket inför framtiden, inte bara utbildningen utan nya och kanske användbara kontaktnät och bekantskaper i hästvärlden. Jag tror faktiskt att jag skulle klara av att sköta både häst och plugg utan mina föräldrar, det känns så just nu.

Men förutom det att jag inte ens vet om jag vill gå där istället är att intagnangarna som sagt redan är gjorda. Och eftersom jag hade Flyinge som andraval är jag inte antagen dit, det är inte heller det lättaste att fixa. Men mamma hänger i luren mest hela tiden och försöker hitta folk som kan berätta möjligheterna. Alla är på semester. Vad är det för trams?! De kan ju inte bara gå och ta semester när jag behöver få tag på dem! Skaffa lite vett och skäms över era handlingar, folk.

Jag är så sjukt irriterad på mig själv över att jag inte kunnat tänka lite längre innan allt är för sent, nu kommer det mest leda till massa skit känns det som. BAJS!



           
           this or that